vill inte sudda ut

Sambon packade ihop sin röda resväska igen, knöt på sig de färgglada kängorna och tog tåget mot en större stad med fler möjligheter och en himla massa fler människor att sprida sin fina värme hos.
Jag saknar henne.
Det är kallt och ensamt i mitt krypin, vårt krypin.
Jag lyssnar på låtar som påminner om henne och låtsas för en stund att hon snart kommer hem igen.
5 veckor. Jag bävar för känslan inför sommaren, när Norge tar henne ifrån mig.  I månader. Månader...