Och jag är hemma, andas Söderhamnsluft och lyssnar till hälsingemål. Jag njuter i familjens sällskap och längtar så ofantligt efter mina fina tjejer som jag får träffa snart. Jag blir liksom hög på alla dessa små kickar som livet bjuder på. Jag blir för tusan alldeles skakig bara av att veta att jag ska få äta mormors mat i morgon, det är ren lycka det.
Och jag har huvudvärk. Mindre lyckat. Mycket huvudvärk på kort tid nu, inte bra, inte bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar