Jag vet inte

Jag skulle vilja berätta hur jag mår. Vad jag känner och vad som gör ont. Men jag kan inte, jag kan inte för jag vet inte. Jag försöker och försöker känna efter en känsla som jag kan sätta namn på, men den här känslan är helt ny, totalt främmande för mig. Jag får panik inombords, jag får ångest över att inte ha kontroll över det som händer i mig och varje lite del av mig söker febrilt efter något som känns bekant. Om det så handlar om en minut, en timme eller ett dygn,  men det går inte. Jag har nog aldrig använt meningen "Jag vet inte" lika mycket förr som jag har gjort den senast månaden. Och vet ni varför? För att jag inte vet. Jag vet absolut ingenting om någonting just nu. Blank. Tom.

Jag är förvirrad och  stressad. Stressad över att jag inte kan sova på kvällarna, stressad över att jag har varit omringad av människor och inte hunnit med min egentid som jag vet att jag behöver så mycket för att klara av att hålla humöret uppe. Stressad över att inte ha kontroll över mig själv, att jag inte vet vad jag känner.  
Jag är stressad över att jag är orolig. Orolig över att bryta ihop när allting har lagt sig. Orolig över att inte orka stå, över att inte vara stark och behöva be om hjälp.