9 januari 2012, kanske början på något stort

Det pirrar nu. Jag är dödstrött men sömnlös.
Paniken pulserar samtidigt som spänningen pyser ur öronen på mig. I morgon gäller det, då är det dags.
Jag ska med lätta steg, kanske till och med skuttandes, vandra fram längs Gärdet klockan 9.00 prick. Jag ska kliva innanför portarna till Sandahmnsgatan 63b med en självsäkerhet som lyser i mina blå. Och jag ska le, hela vägen in och tillbaka igen. Jag ska ha mod och jag ska vara glad. Och så ska jag vara lite nervös, det är alltid nyttigt.
Håll en tumme eller två för mig, då blir jag ännu gladare.
Kanske en början, kanske inte.  Vad vet jag.